Hoppa till innehållet

Blågrå tangara

Från Wikipedia
Blågrå tangara
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTangaror
Thraupidae
SläkteThraupis
ArtBlågrå tangara
T. episcopus
Vetenskapligt namn
§ Thraupis episcopus
Auktor(Linné, 1766)
Utbredning
Synonymer
Tangara episcopus[2]

Blågrå tangara[3] (Thraupis episcopus) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[4] Den är mycket vanlig i låglänta öppna tropiska områden från Mexiko till Brasilien.

Blågrå tangara är en 16 cm lång ljust grå och blå tangara med rätt kort och kraftig näbb. Fjäderdräkten är huvudsakligen ljust blågrå, med mer lysande blå kanter på ving- och stjärtpennor. Vingtäckarna är likaså lysande blå hos fåglar från Mexiko till norra Sydamerika samt Sydamerika väster om Anderna, medan andra underarter har mer eller mindre kontrasterande vita vingtäckare. Ungfåglarna är mattare i färgerna och liknar därför mycket sayacatangaran.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Blågrå tangara delas in i 13 underarter med följande utbredning:[4]

Ofta erkänns även underarten ehrenreichi med utbredning utmed floden Purús i nordvästra Brasilien.[6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i Thraupis. Genetiska studier[7] har dock visat att Thraupis är inbäddat i Tangara. Vissa väljer att därför inkludera dem i Tangara, medan andra istället delar upp Tangara i flera släkten och behåller Thraupis som ett eget släkte.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Blågrå tangara är en mycket vanlig art i fuktiga låglänta tropiska områden som ses i skogsbryn, ungskog, utmed vägar och floder, i plantage och till och med i parker och trädgårdar i städer. Födan består av olika sorters frukter, men ses också födosöka efter leddjur. Den rör sig vanligen i par eller i smågrupper.[5]

Arten har ett mycket stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till i storleksordningen 50 miljoner vuxna individer.[8]

  1. ^ Birdlife International 2016 Tangara episcopus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ [a b] Hilty, S. (2020). Blue-gray Tanager (Thraupis episcopus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bugtan.01
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.1). doi :  10.14344/IOC.ML.11.1.
  7. ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.
  8. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]